Hur ChatGPT långsamt gör oss hjärnslöa enligt MIT studie

MIT Media Lab bestämde sig för att undersöka något de flesta av oss kanske redan misstänkt efter en lång kväll med ChatGPT och en uppsats-deadline: vad händer egentligen med våra hjärnor när vi låter AI göra tänkandet åt oss? Studien involverade 54 deltagare som fick skriva SAT-essäer, antingen med hjälp av ChatGPT, med en vanlig Google-sökning eller helt utan digitala hjälpmedel. För att ta det till nästa nivå kopplade forskarna elektroder till folks huvuden via EEG-maskiner för att mäta hjärnaktivitet. För de som tänkte “det låter obehagligt” – det var det nog också.

Svag hjärnaktivitet med ChatGPT

Deltagarna som använde ChatGPT visade en markant lägre hjärnaktivitet jämfört med de andra grupperna. Det var inte bara en stilla nedgång – det var som om hjärnan gick på semester, checkade ut och lät AI:n ta över. EEG-data visade att delar av hjärnan kopplade till exekutiva funktioner, beslutsfattande och kreativitet knappt rörde sig alls. Det mest skrämmande? Ju mer de använde ChatGPT, desto mindre ansträngde de sig. Texterna som producerades var ofta välskrivna, men saknade djup och originalitet. Som om man läst ett perfekt CV som fått en frontal lobotomi.

Bara hjärnan ger bäst resultat

De deltagare som skrev sina essäer helt utan hjälp – den modiga “hjärn-only”-gruppen – uppvisade både högre mental aktivitet och en större tillfredsställelse över sina texter. Här fanns kreativitet, variation i stil, och framför allt: själ. När deras texter lästes upp kände man att någon faktiskt tänkt. Det var inte bara ord – det var tanke. Det verkar som om kampen, svetten och frustrationen över att hitta rätt formulering faktiskt gör något med oss. Kanske blir vi inte bara smartare, utan också mer… mänskliga?

Google‑sökning är bättre än ren AI

Att använda Google visade sig vara ett slags gyllene medelväg. Den här gruppen visade nästan lika hög hjärnaktivitet som “brain-only”-gruppen, samtidigt som de hade tillgång till information. Det som skiljde Google från ChatGPT var att deltagarna fortfarande behövde tänka själva. De behövde läsa, värdera, välja vad som var relevant – kort sagt: använda hjärnan. Att få hjälp är alltså inte problemet. Problemet är när hjälpen är så bekväm att vi stänger av all form av kritiskt tänkande och bara trycker på “generera”.

När AI tas bort — hjärntröttheten kvarstår

En av studiens mest obehagliga insikter var att de som använt AI för att skriva och sedan blev tvungna att jobba utan det – de hade betydligt svagare hjärnaktivitet än tidigare. Det var som om deras mentala muskler förtvinat. Minnet försämrades, kreativiteten låg i ide och de verkade allmänt mosiga i huvudet. Däremot hände något intressant med de som först skrivit för hand och sedan fick testa AI – deras hjärnor vaknade snarare till liv. Det verkar som om man behöver bygga ett mentalt fundament först innan AI faktiskt kan vara en boost snarare än ett förfall.

Homogena essäer och låg ägarkänsla

Det kanske mest tragikomiska i hela studien var när deltagarna ombads kommentera sina egna texter. De som använt ChatGPT kunde ofta inte ens återberätta vad de skrivit. Några kände knappt igen sin egen text. Det blir svårt att känna stolthet över ett arbete man knappt minns. Lärarna som bedömde texterna var heller inte imponerade. De beskrev AI-texterna som “soulless”, likriktade och utan personligt engagemang. Som att läsa samma uppsats 30 gånger – olika ord, men exakt samma känsla: noll.

“Kognitiv skuld” – när vi slappar på hjärnan

Forskarna kallar detta fenomen för “kognitiv skuld” – en typ av mental lathet där vi gradvis förlorar förmågan att tänka kritiskt, analysera och skapa. Det är som att ta studielån utan att förstå att räntan är vår egen fördumning. Ju mer vi litar på AI att göra jobbet, desto mindre tränar vi vår egen hjärna. Resultatet? Vi blir beroende av verktyget, samtidigt som vi tappar vår förmåga att ifrågasätta det. Och vad är mer skrämmande än en framtid där vi inte ens märker att vi blivit dumma?

Studien är preliminär – men skrämmande

Det är viktigt att påpeka att denna studie ännu inte är peer-reviewed och att deltagarantalet är relativt litet. Men även om resultaten ska tas med en nypa salt, pekar de ändå på något större: vi måste tänka på hur vi använder AI. ChatGPT kan vara ett fantastiskt verktyg för att komma igång, strukturera eller få inspiration – men inte som ett substitut för egen tanke. Annars riskerar vi att hamna i ett samhälle där originalitet är ett minne blott, och där tystnaden i våra huvuden överröstas av algoritmernas viskningar.

Källor

• MIT Media Lab: “Your Brain on ChatGPT: Accumulation of Cognitive Debt…” (ArXiv) – http://arxiv.org/abs/2506.08872