Vilka personlighetstyper använder mest AI?

En ny studie från Kina pekar på något som låter som sci‑fi – men är obehagligt verkligt: personer med drag från den så kallade “mörka triaden” – narcissism, machiavellianism och psykopati – använder AI-verktyg som ChatGPT och Midjourney mer frekvent, och är mer benägna att presentera AI-genererat material som sitt eget. Men vad säger forskningen egentligen om kopplingen mellan dessa personlighetsdrag och AI‑missbruk, och vad kan vi göra åt saken?

Vad betyder begreppet den “mörka triaden”

Den mörka triaden definierades år 2002 av Paulhus och Williams som tre karaktärsdrag med låg empati och manipulativt beteende: narcissism (grandiositet och beundransbehov), machiavellianism (strategisk manipulation) och psykopati (känslokyla och impulsivitet). Personer med dessa drag är mindre benägna att känna empati, mer självorienterade och ofta redo att bryta regler för egen vinning.

Studien gjordes på konststudenter

Forskarna Song och Liu undersökte 504 konststudenter i Sichuan, Kina, och fann att studenter med höga poäng i den mörka triaden använde AI‑verktyg betydligt oftare – och oftare presenterade materialet som eget arbete. De identifierade också att akademisk oro, prokrastinering och materialism fungerade som medlare: hög stress och tidsbrist drev fler mot fusk‑AI . Resultaten bekräftas även i artiklar från FastCompany, Phys.org och PsyPost.

Varför dras dessa personlighetstyper mer till AI?

En möjlig förklaring är att:

• Narcissister söker beundran och ser AI‑verktyg som enkel genväg till hyllning.
• Machiavellianer ser AI som strategiska verktyg för att ligga steget före konkurrenter.
• Psykopater å andra sidan handlar impulsivt, utan känsla för följder, och har svårt att ångra sig.

När genvägar blir en strategi för de känslokalla

Studier visar att dessa drag ofta korrelerar med akademiskt fusk, särskilt när materialism och prestationsångest är närvarande. Ytterligare forskning pekar på att AI‑stödda genvägar inte bara underminerar akademisk integritet utan också skapar en kultur där manipulation belönas, vilket kan undergräva tillit inom utbildning och arbetsliv.

Potentiella faror för akademin och arbetsplatsen

Det handlar inte bara om fusk – konsekvenserna sprider sig:

• Erosion av förtroende: Om vissa studenter fuskar, kan ärliga elever bli misstänksamma.
• Kreativitetsdevalvering: Om skolor i ökad grad tillåter AI utan källkritik, hotas originaltänkande.
• Psykosocial påverkan: Arbetsplatser med personer som visar psykopatiska eller manipulerande drag och samtidigt bemästrar AI‑verktyg riskerar konflikt, sabotage och låg moral .

Vad kan man göra på en arbetsplats och inom akademin?

Forskarna föreslår flera insatser:

• Policyer och utbildning – tydliga AI‑riktlinjer, etikutbildning, och åtgärder mot plagiat.
• Källkritik och öppenhet – krav på dokumentation och AI‑spår i kreativa arbeten.
• Stöd till utsatta elever/medarbetare – identifiera högriskgrupper med höga mörka drag och ge psykosocialt stöd tidigt .

Källor

https://bmcpsychology.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40359-025-02949-w

https://www.fastcompany.com/91365081/chatgpt-cheating-personality-types