Läser nu: Hur vanligt har AI blivit i Sverige?
- 01
Hur vanligt har AI blivit i Sverige?
Det började kanske med en enkel nyfikenhet. Man ville testa hur bra en AI kunde skriva en text, hjälpa till med ett mejl eller formulera något man själv gick bet på. Nu använder över tre miljoner svenskar generativ AI i vardagen. Vad händer när detta inte längre är en kul grej, utan något vi faktiskt börjar förlita oss på?
Innehållsförteckning
Generativ AI går från framtidsvision till vardagsrutin
För bara några år sedan kändes generativ AI som något som hörde framtiden till. Idag säger 37 procent av svenskar över 16 år att de använt AI-verktyg de senaste tre månaderna. Det är tolv procentenheter fler än året innan.
Det är ett tydligt tecken på att AI inte längre är en nischad teknik för entusiaster, utan något som integreras i allt fler människors vardag. Verktygen används för att skriva, skapa, planera och effektivisera. Om utvecklingen fortsätter i samma tempo är det inte orimligt att över hälften av den vuxna befolkningen kommer att använda AI regelbundet inom två år.
Män använder AI mer, men kvinnorna närmar sig snabbt
Användningen skiljer sig fortfarande mellan könen. År 2025 hade 41 procent av männen använt generativ AI, jämfört med 33 procent av kvinnorna. Båda grupperna ökar, men männen ligger fortfarande något före.
Men om trenden håller i sig kommer skillnaderna troligen att minska. Allt fler upptäcker att AI inte kräver avancerad teknisk kunskap, utan snarare en förståelse för hur verktygen kan användas i vardagen. När AI blir mer tillgängligt och relevant i fler sammanhang kommer användningen sannolikt att jämnas ut mellan könen.
Unga leder utvecklingen, men de äldre är inte långt efter
Bland unga mellan 16 och 24 år använder hela 67 procent generativ AI. Även i åldersgruppen 25 till 34 är användningen hög, 58 procent. Det är tydligt att den yngre generationen driver utvecklingen.
Men även bland äldre syns en markant ökning. I åldern 45 till 54 år har användningen nästan fördubblats, och bland personer 55 till 64 år har den mer än fördubblats. Det visar att AI håller på att sprida sig genom alla åldersgrupper.
Inom två år kan AI-verktyg vara lika självklara som sökmotorer och digitala banktjänster. Vi går mot ett samhälle där det blir svårare att undvika AI än att använda det.
Källkritik växer i betydelse i takt med AI-användningen
När AI kan producera trovärdiga texter, bilder och videor på några sekunder blir det allt viktigare att kunna avgöra vad som är sant. Mellan 2021 och 2025 har andelen personer som kontrollerar information de misstänker är falsk ökat från 33 till 41 procent.
Män ligger fortfarande något före i hur ofta de granskar information, men ökningen syns hos båda könen. Det här pekar på en växande medvetenhet om att digitalt innehåll inte alltid är tillförlitligt. Inom ett par år kommer det sannolikt att behövas ännu tydligare utbildningsinsatser och digital kompetens för att hantera det informationsflöde som AI genererar.
Vad kan vi förvänta oss till 2027
Tittar man på den nuvarande utvecklingen är det tydligt att AI kommer att påverka mycket mer än hur vi skriver texter. AI är redan på väg att förändra arbetslivet, utbildningen, informationssökning och kommunikation.
Inom två år kommer verktygen vara ännu mer avancerade, men också mer osynliga. De kommer vara inbyggda i appar, hemsidor, tjänster och system vi redan använder, utan att vi alltid märker det. Samtidigt uppstår nya behov av regleringar, etiska riktlinjer och förståelse för hur tekniken fungerar och påverkar oss.
Det som började som en nyfikenhet kring vad en AI kunde prestera har snabbt blivit en fråga om hur samhället ska anpassa sig till en teknik som förändrar både sättet vi arbetar och tänker. Och vi har bara sett början.
