
Jönköpings kommun (och kusinen Vännäs i Västerbotten) har just testat en smart AI-app som låter personalen prata in journalanteckningar i mobilen – och vips, där dyker en prydlig text upp. Elisabeth Rundström från äldreomsorgen menar att det sparar tid, höjer kvaliteten och hjälper till att hålla sig till ett mer professionellt tonläge.
Appen skannar igenom texten och byter ut ord som “kiss” mot “urin” och “bajs” mot “avföring” – eftersom det är viktigt att låta som ett proffs när man dokumenterar. Den klarar också översättning från arabiska, finska och engelska.
Enhetschefen Anna Carlsson säger att personalen är mycket nöjd – det är smidigt och dokumentationen blir mer enhetlig. Vännäs uppskattar också tidvinsten: hemtjänstpersonalen har sparat cirka 300 timmar i månaden, bara genom att prata in anteckningar i bilen. Så vad ska man göra nu med all sin tid, kanske lägga mer tid hos de äldre är ett bra förslag.
Det är inte bara rosenskimrande: när AI klarar att skriva journaler tio gånger snabbare än läkare i Helsingborg resulterade det i en IVO-anmälan – oron rör brister i GDPR och potential för patientsäkerhetshot. Kravet gäller tydliga riktlinjer, annars kan det bli dyrt – och inspektionen kommer knacka på.
Även Västmanland har testat – där gick det från två veckors väntan till två timmar för en färdig journal med taligenkänning. Fördelarna är uppenbara: snabbare dokumentation, mer tid till brukarna och minskad administrativ börda. Men frågor kring sekretess, tillförlitlighet och etik hänger som en svettdropp över projektlovande AI-lösningar inom samhällsviktiga funktioner.






