När kardinalerna valde sin nya ledare för den katolska kyrkan, blev det en man med ett namn som doftar 1800-tal: Leo XIV. Men trots det historiska namnet är det framtidens utmaningar som står högst på den nya påvens agenda.
I sitt första tal efter utnämningen pekade Leo XIV ut artificiell intelligens (AI) som den största utmaningen mänskligheten står inför. Han varnade för att AI kan hota människovärdet, rättvisan och arbetslivet – och drog paralleller till den industriella revolutionen.
Påven förklarade sitt namnval med en blinkning till Leo XIII, som under 1800-talet adresserade sociala frågor i samband med industrialiseringen. Nu står vi inför en ny revolution, men denna gång är det inte ångmaskiner som förändrar världen, utan algoritmer och maskininlärning.
Leo XIV betonade att kyrkan måste erbjuda sin lära som ett svar på de nya utmaningarna som AI för med sig. Det handlar om att försvara människans värdighet och rättigheter i en tid där teknologin riskerar att ta över allt mer av våra liv.
Den nya påven lovade också att fortsätta de reformer som hans företrädare, Franciskus, påbörjade. Det innebär en mer inkluderande kyrka som fokuserar på de marginaliserade och utsatta.
Men Leo XIV verkar också vilja ta kyrkan in i den digitala eran. Han har tidigare uttryckt stöd för att göra Carlo Acutis, en tonåring som skapade en webbplats för att dokumentera eukaristiska mirakel, till skyddshelgon för internet.
Med Leo XIV vid rodret verkar den katolska kyrkan vara redo att ta sig an de etiska och moraliska frågor som den digitala revolutionen för med sig. Frågan är om kyrkan kan erbjuda vägledning i en tid där teknologin utvecklas snabbare än någonsin – och där gränsen mellan människa och maskin blir allt mer suddig.