AI gudfadern Geoffrey Hinton ser AI och kapitalism som en katalysator till bred arbetslöshet

daniel norinSamhälle och politik3 veckor sedan48 Visningar

Dela

Hem
AI
Samhälle och politik
AI gudfadern Geoffrey Hinton ser AI och kapitalism som en katalysator till bred arbetslöshet

Geoffrey Hinton kallas ofta för “AI:s gudfader”. Han är forskaren som lade grunden till den moderna AI-revolutionen genom sitt arbete med neurala nätverk – tekniken som gör att dagens ChatGPT, bildgeneratorer och smarta system ens existerar. När just han säger att framtiden kan leda till massarbetslöshet och skenande vinster för de redan rika, då spänner folk öronen. Och hans slutsats? Det är inte maskinerna som är boven i dramat – utan kapitalismen som utnyttjar dem. Resultatet? En framtid mer dystopisk än ett Netflix-manus.

Innehållsförteckning

Varför kapitalismen bär skulden

Hinton påpekar att AI i grunden bara är ett verktyg. Problemet är att kapitalismen belönar vinstmaximering snarare än samhällsnytta. Företag använder AI för att ersätta människor, vilket leder till massarbetslöshet och rekordvinster för ägarna. Tekniken blir alltså inte ond i sig, men systemet gör den till en effektiv ersättningsmaskin.

Bevisen för ersättningsmaskinen syns överallt

Det går redan att se vartåt det barkar. Nyutexaminerade inom mjukvaruutveckling och kundtjänst märker att dörrarna stängs innan de ens hunnit skicka in sitt CV. Flera studier visar hur anställningar på lägre nivå minskar, medan högre positioner fortfarande består. AI börjar alltså radera bottenstegen på karriärstegen – vilket gör det svårt för unga att ens komma in i arbetslivet.

Existentiella risker och förlorad kontroll

Men Hintons oro stannar inte vid arbetslöshet. Han varnar för att AI kan användas för att utveckla biovapen eller att systemen i värsta fall kan växa bortom mänsklig kontroll. Hans vision är att AI borde behandla oss som en moder behandlar sitt barn – skydda oss, inte skada oss. Men han är samtidigt tydlig: vi kanske redan har tappat kontrollen.

Fler genier tänker i samma spår

Hinton är inte ensam om sina dystra prognoser. AI-forskaren Roman Yampolskiy varnar för att upp till 99 procent av alla jobb kan försvinna redan till 2030. Och det handlar inte bara om enkla arbeten – även programmerare, läkare och jurister kan stå på tur. Science fiction? Nej, snarare en mörk prognos som ligger skrämmande nära.

Arbetslosheten okar med ai — Ai gudfadern geoffrey hinton ser ai och kapitalism som en katalysator till bred arbetslöshet 11

Jobb är så mycket mer än bara en lön

Basinkomst (UBI) lyfts ofta fram som lösningen på arbetslöshetskrisen, men Hinton är skeptisk. Han menar att människor inte bara jobbar för pengar – arbetet ger också mening, status och gemenskap. När jobbet försvinner riskerar människor att förlora själva känslan av att vara behövda. Själv erkänner Hinton att han saknar diskussionerna med unga forskare – nu bollar han idéer med ChatGPT istället.

Sociala klyftorna kommer öka dramatiskt

Även forskningen stöttar Hintons farhågor. Studier pekar på att AI riskerar att koncentrera makt och förmögenhet hos en liten elit, om vi inte omskriver vårt sociala kontrakt. Generativ AI hotar dessutom att förstärka ojämlikheter inom arbetsliv, utbildning och hälsa – om inte politiken kliver in och bromsar utvecklingen.

Geoffrey Hinton ser lösningar

Hinton kritiserar särskilt USA för att sakna reglering. Han lyfter istället fram Kina, där många politiker har ingenjörsbakgrund och där AI-frågor tas på större allvar. Hans lösning? Globala överenskommelser som kan liknas vid hur vi reglerar kärnvapen. Utan internationellt samarbete riskerar tekniken att springa ifrån oss helt.

Vilka jobb som är mest hotade

AI älskar jobb som är repetitiva, datadrivna och kan kokas ner till regler. Följande yrken ligger illa till:

Kassörer – självscanningskassorna vann redan. Snart är det en AI som småpratar med dig om vädret.
Kundtjänstmedarbetare – chatbots jobbar dygnet runt, aldrig förkylda och alltid “glada.”
Administratörer – digitala assistenter vänder papper snabbare än du hinner hälla kaffe.
Översättare – AI översätter romaner på några sekunder, ibland med poetiska fel som bonus.
Juniora programmerare – när ChatGPT kodar snabbare än en nyutexaminerad, blir det svårt att motivera en anställning.
Analytiker och jurister på lägre nivå – AI tuggar kontrakt på fem minuter. Du? Inte lika effektiv.
Journalister på nyhetsnivå – AI skriver sportreferat och börsnotiser medan du kämpar med rubriken.
Redovisningsekonomer – bokföring är siffror och regler, och AI är siffrornas överman.
Telefonförsäljare – AI-röster låter snart mer övertygande än riktiga människor.
Radiologer – AI hittar tumörer på röntgenbilder med skrämmande precision.

En arbetslos — Ai gudfadern geoffrey hinton ser ai och kapitalism som en katalysator till bred arbetslöshet 12

Vilka nya jobb som kan skapas

När gamla jobb dör, uppstår också nya. Här är några exempel på roller som kan bli framtidens vinnare:

AI-tränare – människor som lär algoritmer vad som är rätt och fel.
Etikspecialister inom AI – de som ser till att robotar inte får fria tyglar.
AI-psykologer – terapeuter som hjälper oss hantera relationer med våra digitala kollegor.
Cybersäkerhetsexperter – någon måste försvara systemen mot hackare och sabotage.
AI-ingenjörer – byggare och reparatörer av allt mer komplexa maskiner.
Prompt engineers – experter på att prata med AI och få fram rätt svar.
Datasanerare – de som rensar bort skräp ur träningsdata så AI inte tror att jorden är platt.
AI-förklarare – pedagoger som kan översätta “maskinsnack” till begriplig svenska.
Lagstiftningsexperter – jurister som skapar nya lagar för att tämja AI.
AI-kreatörer – människor som använder AI för konst, musik och berättande på helt nya sätt.

Historiska språng som vi kan ta lärdomar från

Historien visar tydligt att teknik både tar bort och skapar jobb. Men skillnaden mellan då och nu ligger i tempot – AI springer fram som Usain Bolt på koffein, medan tidigare tekniska revolutioner mer liknade en långsam söndagspromenad.

Den industriella revolutionen

När maskinerna tog plats i fabrikerna på 1700- och 1800-talet försvann mängder av manuella jobb. Vävare och hantverkare ersattes av mekaniska vävstolar, vilket ledde till protester som Luddite-rörelsen där arbetare bokstavligen slog sönder maskinerna. Men samtidigt skapades nya roller i fabriker, transporter och handel. Resultatet blev en ny samhällsklass – industriarbetarna – och en enorm urbanisering. Tekniken tog jobb, men byggde också grunden till det moderna arbetslivet.

Datoriseringen och internet

På 1980- och 90-talet gjorde datorer sitt intåg i kontor och fabriker. Sekreterare, skrivmaskinsoperatörer och bokföringsassistenter såg jobben försvinna i takt med att PC och Excel intog scenen. Men nya roller dök upp: IT-tekniker, systemutvecklare, webbutvecklare och hela e-handelsbranschen. Internet slog dessutom ut klassiska affärsmodeller som videouthyrning (hej då, Blockbuster) men gav oss i gengäld Netflix och Spotify. För många var det ett tufft skifte – men samhället hann i stora drag anpassa sig.

AI-eran

Och så kommer vi till AI. Skillnaden här är att maskinerna inte bara tar fysiska jobb eller pappersarbete – de kliver in på områden som tidigare betraktades som genuint mänskliga. AI kan koda, skriva texter, skapa konst, analysera juridiska dokument och upptäcka sjukdomar. Om datoriseringen tog decennier på sig att förändra arbetsmarknaden, kan AI göra samma resa på bara några år.

Geoffrey Hinton varnar därför för att arbetsmarknaden riskerar att krascha innan vi ens hunnit ställa om. Historien visar att nya jobb alltid uppstår, men frågan är om människor den här gången hinner utbilda sig och anpassa sig till de nya rollerna – eller om en hel generation lämnas på efterkälken.

Vad kan vi lära oss av historien

Industriella revolutionen: maskiner tog manuellt arbete men skapade industrijobb.
Datoriseringen: datorer tog pappersjobb men skapade IT-yrken.
AI: riskerar att ta både manuella och intellektuella jobb – och tempot är snabbare än någonsin.

Skillnaden denna gång är att det inte bara handlar om att byta plog mot maskin eller skrivmaskin mot dator – det handlar om att byta mänsklig kreativitet och tänkande mot en algoritm. Frågan är: klarar vi det skiftet lika elegant som våra förfäder, eller blir AI-eran första gången historien inte lyckas ge oss en ny balans?