Microsoft smarta AI strategi

När Microsofts vd Satya Nadella öppnar munnen om AI, lyssnar världen. I en nylig intervju förklarade han hur artificiell intelligens kommer att förändra alla företag – och ja, även techjätten Microsoft själv. Det här är inte bara tomt PR-snack, det är ett erkännande av hur AI har förvandlats från att vara en kul teknikdemo till en kärnkomponent i affärsstrategin.

Men det mest intressanta i Nadellas ord är inte vad Microsoft gör – utan vad de inte gör. Till skillnad från OpenAI, som utvecklar egna AI-modeller som GPT-4 och framåt, har Microsoft valt en annan väg: att bygga en plattform som alla andra företag kan använda. Som ett operativsystem för framtidens intelligenta appar.

Microsofts strategi: Plattform, inte modell

Microsofts AI-satsning bygger på integration, inte isolering. Genom att samarbeta med OpenAI, licensiera deras teknik och paketera det i Microsofts ekosystem – tänk Azure, Copilot i Office, och AI-drivna funktioner i Windows – positionerar sig företaget som infrastrukturen för AI, inte uppfinnaren av alla smarta grejer.

Varför är det viktigt? Jo, för att det är en mycket mer hållbar affärsmodell. Att bygga egna modeller kräver enorma resurser – pengar, data, el – och innebär ett högt risktagande. Dessutom är AI-modeller färskvara. Det som är banbrytande idag är gammalt skräp om tre månader. Microsoft slipper springa i det ekorrhjulet.

Jevons paradox: när effektivitet skapar överkonsumtion

Men mitt i allt detta gnuggar gamla William Stanley Jevons sina händer i sin grav. Den brittiske ekonomen beskrev redan på 1800-talet en irriterande sanning: när något blir mer effektivt, tenderar vi inte att använda mindre av det – vi använder mer.

Det är Jevons paradox. Ett typexempel? AI.

AI gör det enklare, snabbare och billigare att automatisera uppgifter. Så istället för att ersätta tio Excel-filer, skapar du hundra till. Företag som aldrig tidigare jobbat med AI börjar spruta ut automatiserade processer som en koffeinöverdoserad praktikant. Och det här ökar inte bara elförbrukningen – det kan leda till kvalitetsproblem, övervakningshets, och att AI används för… tja, ganska dumma grejer ibland.

DeepSeek – billigt, öppet och kinesiskt

In på scenen glider DeepSeek, en kinesisk startup som släppt en AI-modell i samma klass som GPT-4 – fast billigare, snabbare och med öppen källkod. Det här är ett skolexempel på Jevons paradox in action: när AI blir billigare och mer tillgängligt, ökar användningen lavinartat. Fler aktörer hoppar på tåget, fler modeller snurrar, fler servrar går varma.

Och Microsoft? De måste förhålla sig till den här explosionen. Genom att inte utveckla egna modeller i samma utsträckning som OpenAI, utan i stället fokusera på att möjliggöra andras innovation, slipper de bygga och underhålla hela AI-berget. De blir tågrälsen, inte lokföraren. Klokt.

Därför är Microsofts vägval smart – och lite läskigt

Att Microsoft inte satsar på att bli ett nytt OpenAI är strategiskt. De bygger en bredare bas snarare än att jaga spets. Det är som att sälja spadar under en AI-guldfeber. Men det innebär också att de ger ifrån sig viss kontroll. Om de aktörer som bygger på Microsofts plattform börjar använda AI på mindre etiska eller hållbara sätt, kan Microsoft hamna i skottlinjen ändå.

Dessutom: när AI blir billigare och enklare, ökar risken för missbruk. Jevons paradox på steroider. Det som skulle bli effektivisering riskerar att bli överanvändning – både av teknik och av resurser.

Så ja – Nadella har rätt. AI kommer förändra alla företag. Men frågan är om förändringen blir en evolution… eller ett kaos i tre akter.