AI-datacenter byggs i en takt som världen aldrig tidigare sett. Men samtidigt som investeringarna uppgår till hundratals miljarder, går kalkylen inte ihop. Intäkterna är för små, hårdvaran föråldras snabbt och energiförbrukningen skjuter i höjden. Allt fler experter pekar nu på risken för en ekonomisk bubbla som kan bli en av de mest kostsamma i modern tid.
De senaste åren har AI-modeller utvecklats i en rasande fart. För att träna och driva dessa krävs enorm beräkningskraft, vilket i sin tur har lett till en massiv expansion av datacenter. Prognoser från McKinsey visar att behovet kan tredubblas fram till 2030. Techjättarna tävlar därför om att bygga de största och mest avancerade anläggningarna.
Utvecklingen har skapat en global kapplöpning. Länder och företag investerar enorma belopp för att inte halka efter i den teknologiska konkurrensen. Men samtidigt finns det allt fler frågetecken kring den ekonomiska hållbarheten i denna expansion.
Drivkraften bakom denna utveckling är den snabbt växande efterfrågan på AI-tjänster. Generativa modeller kräver processorer i miljardklassen, sofistikerad kylning och kontinuerlig uppdatering av hårdvara. Techbolagen bygger därför datacenter i förväg, ofta utan säkerhet att de kommer fyllas med tillräcklig efterfrågan.
Denna strategi är riskfylld. Kostnaderna skjuter snabbt i höjden när byggnader, chip och energiförsörjning ska finansieras samtidigt. Dessutom föråldras hårdvaran på bara några år, vilket innebär att investeringarna måste upprepas i en ständig cykel.
Harris Kupperman, grundare av Praetorian Capital, har gjort beräkningar på AI-datacenters ekonomi. Resultaten är nedslående. Enligt honom kostar avskrivningarna på chip, nätverk och byggnader runt 40 miljarder dollar årligen, medan intäkterna endast uppgår till 15–20 miljarder. För att täcka kostnaderna skulle intäkterna behöva öka tio gånger.
Det innebär att även om AI-marknaden fortsätter växa, är det mycket osannolikt att den kan nå en nivå som motsvarar de investeringar som görs idag. Detta stärker bilden av att satsningarna i nuläget inte är långsiktigt hållbara.
När intäkterna inte kan möta kostnaderna uppstår en klassisk obalans. Flera analytiker varnar nu för att AI håller på att bli en spekulativ bubbla. Historien har visat att sådana bubblor kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för investerare utan också för samhällen som drabbas av resursbrist.
Det handlar inte bara om ekonomi. Energiförbrukningen ökar snabbt, vilket skapar ytterligare problem. Om expansionen fortsätter i samma takt riskerar elnät och infrastruktur att belastas hårt, vilket redan nu börjar synas i vissa länder.
Ett exempel är Alibaba, där styrelseordföranden Joe Tsai varnat för att datacenter byggs utan att efterfrågan finns på plats. Microsoft har redan dragit i handbromsen och pausat planerade projekt i Ohio, något som signalerar att även de största aktörerna ser riskerna.
I Europa har Irland blivit ett varnande exempel. Där står nu datacenters för 23 procent av landets totala elförbrukning. Det har lett till elbrist, höjda avgifter och ökade politiska spänningar. Situationen visar tydligt hur snabbt överetableringen kan skapa problem som går långt utanför själva teknologin.
Den centrala frågan är om AI kommer generera tillräckliga intäkter för att bära upp de enorma investeringarna. Om utvecklingen inte blir så lönsam som förväntat, riskerar världen att stå med hundratals miljarder i förlorat kapital och en överdimensionerad infrastruktur.
Det som avgör är i vilken takt AI kan kommersialiseras och skapa faktiska stabila intäkter. Om den utvecklingen dröjer, eller om den aldrig når förväntad nivå, kommer AI sannolikt att bli ihågkomna som en av de största teknologiska bubblorna i modern tid.
https://www.realtid.se/it-tech/vansinnighetsbubbla-kalkylen-gar-inte-ihop-for-ai-datacenter
https://futurism.com/data-centers-financial-bubble
https://www.cbsnews.com/pittsburgh/news/microsoft-slowing-or-pausing-ai-data-center-projects-ohio